Bambi

Ångest. Det hatar jag mest med varje semester, ångesten över att tvingas återgå till det "normala" rutinerade 'livet' och ta itu med allt jobbigt som hänger över en. I synnerhet här i Frankrike, om inte Han fanns skulle jag tveklöst flytta hit, kanske plugga fransk turism och bara vara. Trivs så jäkla bra här nere, det är en känsla jag inte kan klä i ord på annat sätt än att jag mår så fruktansvärt jävla bra. Om man då bortser från de sista ångestladdade timmarna innan man sitter på planet hem och våndas över att exempelvis ta sig till jobbet imorgon. Jag vill inte. Alls. Gaah, ångest, illvilja och magont. "Won't you just lie here with me and just forget the world?".

Slow down - The academy is...

Jag finner på riktigt inga ord. Den är så fantastisk.

Center of attention - Mayday parade

Alltså, jag tycker att det är lite roligt.
Det finns en fin restaurang i Gamla stan som heter "Chez Freddy" som har väldigt fint kött, och undertecknad har suktat efter en blodig entrecôte hela veckan. Så igår när fredagsmys stod på schemat gick vi alltså ner i den perfkt ljumma kvällen till restaurangen, och den trevliga hovmästaren placerade oss i ett mysigt hörn på uteserveringen. Och beställningen? Föräldrarna tiffade till sig varsin pastis, en flarra rött och varsin medium ryggbiff. Och lilla dottern? Kunde inte vara sämre och beställde en martini (vilket jag upptäckte att jag har underskattat rejält), tillsammans med en very very very rare entrecôte (vilket jag lärde mig kallades numera "modern rare", och betyder att köttet typ är blått) tillsammans med en stor stark. Hovmästaren gapade, flinade till och undrade om jag ville sitta vid ett eget bord eftersom jag måste vara kidnappad som har föräldrar som har beställt en lite lätt mjäkigare meny. Och ryktet verkade sprida sig bland personalen, för efter en kort stund kom en servitör med drickat, och la en leende kommentar om mitt manliga dryckesval (oh la la). Sedan ännu en annan servitör som kom med maten och yttrade med lite road ton "and a raw beef for the little lady", som var perfekt vändstekt. Jag vet att det är servitörernas jobb att fråga om maten smakar bra, men när dom står en bit bort för att titta på när jag tar den första tuggan, och jag får försäkra dom ett flertal gånger under kvällen att det actually var precis som jag ville ha det, var lite faschinerande.

Och jag tycker att det är lite roligt att folk reagerar ibland. Jag tycker det är kul att se att dom dubbelkollar både en och två gånger innan dom fattar att jag är seriös. Things maybe aren't always what they look like, helt enkelt?

Friday I'm in love - The cure

We're an outkast from Eden's gate with no regrets.

Så hur ligger landet egentligen nu?
Tja, jag sitter i vårsolen i Nice i Frankrike och trivs. Behövde ett miljöombyte pronto, och nu när föräldrarna skulle hit för att stissa till det sista inför att hyra ut lägenheten i sommar, passade jag helt enkelt på att följa med ner. Att riva äckliga tygtapeter, slipa väggar från golv till tak och tapetsera kanske inte riktigt stod överst på listan över tio-i-topp-semesteraktiviter, men det var ändå på något förvånansvärt avslappnande. De första dagarna regnade det bara, men idag sprack solen upp, och imorgon är det dags för att inviga de nya löparskorna och kuta längs promenaden. Annars så är det som vanligt, det känns som hemma.

Jag längtar till juni då lilla systersonen James planeras att komma till världen, och har nog aldrig tittat så mkt på babykläder i hela mitt liv. Fick en katastrofal punktering förra vecka och måste nu införskaffa nytt däck till bilen, vilket känns väl sådär, men å andra sidan är det ju min alldeles egna bil, så jag har absolut ingen anledning att gnälla (bara att vara ett uns bitter). Jobbet går faktiskt bra fortfarande, men tar jag mig inte därifrån snart lär mina stackars fötter fastna där. Var på Sthlm Heart Center för att försöka få bukt på all evinnerlig hjärtklappning, men det gick åt helvete så jag lär vara tvungen  att leva med små ångestattacker emellanåt. Ska ge mig fan på att lära mig sjunga, sticka och lira gitarr det här året, och är faktiskt motiverad (så motiverad att jag t o m tog med ett garnystan hit). Har även börjat träna smått, sit-ups och rumpövningar varje morgon, vilket inte är mkt men iaf en början nånstans. Det är med andra ord samtidigt lite surt att jag har varit toksugen på öl sedan Carlsbergen och chipsen på hitplanet, så vi får se hur det egentligen går med den saken (i synnehet när pappsen kläckte ur sig "det där var nog den största minsta ölkagge jag någonsin sett" när han tittade på när jag bytte navelpiercing). Och medan jag är här så tog pojken ännu en tripp till Thailand där han suktar mig med sina dykaräventyr, så en dykarsemester i sommar är nog på tapeten (alternativ karibisk kryssning och Florida). 

Framförallt har jag för säkert trehundrafemtioelfte gången kommit till insikt om hur bra jag har det, och vilka som får allt att bli så sjukt jävla fantastiskt. Allt är här, och allt är nu. Och nu ska jag bara sitta här med min Kronenbourg, macarons och försöka lära mig skillnaden mellan aviga och räta. 

Let it rain - Warrant
  

Alla hjärtans dag förtjänar alltid ett alldeles eget inlägg. Speciellt när man blev så fantastiaskt glad.









Land of the miracle - Edguy

Okej, jag ska sluta försöka "hinna ikapp" och publicera ett flertal olika inlägg från typ förra året fram tills nu om allt bra och fantastiskt som hänt. Jag orkar helt enkelt inte. Vi tar helt enkelt ett race genom lite bilder för att få ett personligt skriftligt avslut på 2010, och leave it there.

              

Så hur summerar man den sista månaden, om inte med julmarknader, snöstorm, julaftonar, en hel hög med trevligt sällskap, invgning av körkortet genom att hämta pojken på arlanda och en varm känsla av samhörighet. Så med nya krafter tar vi 2011 med storm! (nu 3 månader senare såklart).

Breakout - Foo Fighters

Varje år slår det mig hur bortskämd jag är. Inte så bortskämd att jag får allt jag pekar på, lever på föräldrarnas pengar, låter andra betala för mig osv. Jag förväntar mig liksom aldrig att få vad jag vill. Utan mkt mer oprovocerat bortskämd, det är väl egentligen inte mitt fel att allt kretsar runt just mig på min födelsedag? Eller att jag får allt jag eentuellt önskat mig? I vilket fall som helst, även om jag försöker ge tillbaka på olika sätt så gott jag kan, så slår det aldrig fel att jag inser hur pass bortskämd jag egentligen är. Or just well taken care off.

Ain't it december - Von Benzo

När nya butikschefen dök upp i den stessigaste perioden på året så kändes det lite som att vi behövde slappna av en fredagskväll, och göra något roligt tillsammans. Det betyder skridskor med lite väl många fall, middag med konstig dryck a la youghurt, vatten och salt (...) och självklart en liten afterwork på söder :) 

   

  

 

 

Det blev en fruktansvärt rolig kväll avslutad på Ambassadeur, dansandes nästan inpå småtimmarna. Och stuntals slår det mig, vilket härligt gäng jag actually jobbar med. Eller "habibis" och "amigos" som alla kallar varandra dagarna i ända.

Mikrofonkåt - September