Bambi

Så efter min tokdeppiga fredagskväll, drog jag till föräldrarna i lördags över dagen och hjälpte dom ta ner allt julpynt. Dom lyckas omedvetet alltid få mig på bra humör igen, även om dom kan ställa onödigt jobbiga frågor, och vara alltför nyfikna av sig. Jag vägrade sitta hemma en kväll till, så det bestämdes att jag och L skulle svänga våra lurviga i Väsby. Kom hem till henne runt 8 och vi tuggade i oss tigermat över ett par glas vin, och sen började drinkarna hagla; päronvodka/cider, cosmopolitan, GT och gallianoshotts slank ner medan vi lyckades göra oss tillräckligt heta och sliriga för att ta oss ut vid 12. Fick skjuts av B ner till Väsbys egna lilla flumhak (Gud vad bra, då behöver vi ju inga tjocktröjor på oss, och inte heller snöskor!), och sedan var det dags att överta dansgolvet. I vimlet pimplades både P2, Rom&Cola och sedan en flarra ouzo, och undetecknad försökte självklart ta en räd vid Black Jack-bordet men lyckades bara loosa 220 spänn på mindre än 5 min. Krossade glas inne på tjejtoan, försökte sno en ISKALL-mössa av bartendern, rökte lite för mkt och dansade hela kvällen. Gjorde en fin vurpa på vägen ut runt 3, och medan jag försöke spela cool (och nykter) och lugnt hävda att höga klackar och is inte går så bra ihop, försökte L övertyga ett par trevliga (tror jag) konstaplar att jag faktiskt inte var SÅ full. B kom och hämtade oss också, och jag däckade som en klubbad säl hemma på sängen på en gång. Som alltid blev det en Galet trevlig utgång med L, och det här gör vi om fler gånger.

Kanske ska tilläggas att jag i fyllan och villan actually ställde klockan på nio på söndagsmorgonen, för medan L hulkade halva dan skulle man ju själv ha körlektion klockan 10, och idiotisk som man och inte tillräckligt friskförklarad för att ha vett att avboka.
 
- Idag hade jag tänkt att vi skulle ta oss ut på motorvägen för första gången. Känns det okej?
(Tystnad).
- Jaja, absolut!

Körlektionen gick över förväntan, men ALDRIG mer att jag dricker som en svamp dagen innan jag ska köra, jag lärde mig en läxa och No Way att det händer igen. Det kändes lite sisådär när hon tog tag i ratten ett par gånger och sa "och så håller vi oss på våran fil"/"och så håller du dig till höger".
Heja mig.

Det är SÅ inte min grej att sitta och tycka synd om mig själv. Jag är egentligen inte en sån person som nagar om mina problem och väldigt jobbiga situationer och i slutdiskussionen ber om en klapp på huvudet. Jag har ju för fan försatt mig själv i sitsen, så skam vore det om jag inte lyckades deala med dom också, självklart med ett leende på läpparna och konstant hävda att allt är okej. The show must go on, right?

Men ändå sitter jag här, ensam med mina, som vanligt alldeles för höga, förväntningar i kras. Jag blir så jävla besviken på alla tomma löften, bortförklaringar och allt satans bullshit så jag kräks. Och ja, just nu tycker jag synd om mig själv. Frustrationen gör mig tokig, jag trodde verkligen att den skulle lägga sig. Det lät så. Snälla skjut mig.

Och likt förbannat sitter jag också här, och ler tillsammans med Anders, Göran och Ove, dom tre små aporna som alltid finns där när jag behöver ett glas vin - eller typ 10 (gärna hela dunken och hans vodkaflaska så jag blir alkoholförgiftad och hamnar på sjukan, då kanske man skulle få lite uppmärksamhet. Men så självisk är jag nog inte, tyvärr).

Graffiti decorations
Under the sky of dust
A constant wave of tension
On top of broken trust
The lessons that you taught me
I learned were never true

I wanna run away
Never say goodbye
I wanna know the truth
Instead of wondering why
I wanna know the answers
No more lies
I wanna shut the door
And open up my mind

Paper bags and angry voices
Under a sky of dust
Another wave of tension
Has more than filled me up
All my talk of taking action
These words were never true

Runaway - Linkin Park

Whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever whatever


Bara för att du tycker så mkt om när jag säger det.


Be careful what you're feeling on the inside
you should try to remember the good times, and the high life
are you feeling alright?

Good times - Finger Eleven

Det är inte alltid lätt att vara glad. Det är inte lätt att alltid ta livet med en klackspark utan att känna att konsekvenserna kommer bita dig i arslet någon gång framöver. Alla har inte den lyxen att man kan slira på en räkmacka med jämna mellanrum och få allt han eller hon vill ha utan ansträngning. Det är inte heller lätt att le trots tårdränkta kinder och actually lyckas tänka att "allt löser sig". Att möta världen för vad den är, och inte för något man drömt, eller trott. Att inse att verkligheten inte är som man vill att den ska vara, utan man tvingas bli utsatt och måste stå ut med det ena och det andra som aldrig vill ta slut, och det enda man får är en axelryckning och kommentaren "that's life". Det är inte lätt att skratta i tragedier när man egentligen behöver det som mest. Det är inte lätt - jag skulle vilja säga att det är en jävla prestation.

Och bara för att jag också ska få le genom tårdränka kinder måste jag bara tala om att jag är så JÄVLA bra. 

"...once upon a time, in a very wasted land
there lived a little girl, who couldn't understand
why the skies were blue, nor why it's black
why dreams disappeared and never did come back
why hurt and anger painted black stripes on a cheek
nor why it was embarrasing confessing that you're weak
why love was so important, but still not valued more than hate
why every question and explanation always worded "fate"
why there was a hundred tears kompensating just one smile
nor why life played by stupid rules showing-off a while
why a touch could be so cold, and another time so warm
why claws could scratch your back and later do you harm
why every coin has two sides, one that gives you everyting you've wished
nor the necesserity on why the other do exist
she had her open issues, always wondering "why?"
but as she didn't get her answers, she just stopped to try..."

Idag var en spännande dag på jobbet. Slapp kassan större delen av dagen, och fick efter lite butiksgöra spendera en timme med att skära 6 ananaser till lagom stora bitar. Sedan placerades jag i ett stånd vid fruktavdelningen och fick flirta med kunderna att provsmaka delikatessen från Costa Rica.
- Hey, får jag kanske bjuda på en bit ananas? *blink blink*
Kändes lite sisådär att stå och titta på hur kunderna fick fruktkött mellan tänderna medan jag försökte marknadsföra ananaserna med ett oskyldigt leende och lovord om att "det är så mkt bättre än godis". Men det kändes ändå också rätt bra när jag såg kundvagnar och korgar gå förbi innehållandes en och annan ananas.
Nu har jag varit hemma en timme, och luktar fortfarande frukstånd.
Jag tycker inte ens om ananas.

- En annan ananas!
- Hahahaha! Annananannanas!
- Hahahaha, dagens!
- Eller hur! :)
- Sov gott nu, dröm om Anna och ananaserna!
- Nej, jag ska drömma om en annan ananas! Sov gott!

Jag tappade min telefon för säkert 16472:e gången idag. Den här telefonen har visserligen gått igenom en hel del slit och släng, vattenbad, kast i väggar och legat i kyla, så jag kanske förvisso inte kan förvänta mig annat än att kameran slutar fungera, den hamnar i tre delar så fort den nuddar golvet, den hänger upp sig, stänger av sig själv och alla sms och telefonsamtal kommer faktiskt inte fram...

...kanske möjligtvis eventuellt dags att satsa på en ny telefon? Kanske?  

Apropå det här med att jag hade en mkt trevlig pratstund med pappa på väg hem från Uppsala, så kom vi in på ämnet "tunnelseende". Har ni tänkt på hur lätt man hamnar i samma ekorrhjul med samma rutiner och plikter, och man krymper omedvetet världen till en liten bubbla som man inte vet hur man kan ta sig ur, om man ens någon gång inser var man befinner sig?
Jag vet att när jag vill hitta på något en ledig dag kommer de klassiska alternativen; bara ta det lugnt framför tv:n, flirta med någon på fika, hänga i något centrum/stan eller dylikt. Inte helt värdelöst, men som när jag skulle träffa E för några veckor sen: Ska vi promenera i stan som vanligt? Ska jag träffa en kompis är det alltid rutinerade aktiviteter där också; fika, shoppa, eventuellt bio, eller bara hänga hos någon för att bara få vara. Inget fel i det iof, jag tycker det är skitmysigt att fika och allmänt hänga.
Men vad hände med guldkant på vardagen?

Vad hände med strapatsen till TomTits? Upplevelsen på Cosmonova? Vad hände med den där timmen på salt-spa, den där kvällen vi egentligen skulle ha besökt caféet som är öppet dygnet runt, Junibacken, Skansen, musikalerna som går, träningarna med T, eller det här med att ta tag i Core-timmar? Gå vilse med flit i stan med E för att försöka bättra på våra katastrofala lokalsinnen? Bara den här lilla grejen med att eventuellt baka när man är hemma hos någon? Båtturen i skärgården, trampbåtshyrningar, skridskoåkning, endagskurser (magdans, vargklappning eller en nyttig kurs som tapetsering?), badhusbesök, roliga mässor, ta en tripp till Stockholms alla porraffärer eller slösa en femhundring på att för en gångs skull få schyssta nails.

Det är så jäkla synd att man lägger till sig det här tunnelseendet, och nagar om att det inte finns så mkt att göra "i synnerhet nu när det är vinter och kallt ute", när det egentligen finns tusen saker att göra bara man lägger ner lite engagemang, bara man anstränger sig lite någon gång ibland finns det hur många saker som helst att se och uppleva. Någon som är på?

Min Morfars sista bok heter "Älskade Stockholm", där han stadsdel för stadsdel tar upp lite mer okända saker i Stockholm som är värda att se. Allt från skyltar och statyer till parker och mysiga gränder. Har än så länge inte riktigt tagit mig igenom boken själv, men jag är sjukt sugen på att se minst hälften som jag sett att han tar upp. Jag rekommenderar.

Everything you want - Vertical Horizon 

På min huvudkudde förra söndagen.
Never say Goodbye - Bon Jovi

Nu känns det lite som att det är dags att göra en liten uppdatering på min stackars blogg. Känner mig stundtals katastrofalt oinspirerad att trycka fram ett inlägg eller två, men nu har jag lyckats styra till en tillfällig motivation, så nu sitter jag här med en päron/kiwi-smoothie och ler i min ensamhet tillsammans med min spotify (min nya addiction).

En Galet trevlig vinkväll i fredags med pizza, skumpa och alldelles för många cigaretter i Tyresö med E, V och S. För en gångs skull nästan seriöst skitsnack, lärde mig lyssna på Veronica Maggio (...) och efter ett uppstyrt dansgolv i E's vardagsrum var det dags för bäddsoffan för mig sisådär 5 på morgonen. 
Tog med mig min katastrofala huvudvärk hem runt 10, och lyckades hinna städa lägenheten på en kvart innan A trippade över på te, pepparkakor med apelsinsmak och en extremt god pastasallad. Runt middagstid drog hon iväg igen, och jag somnade återigen på soffan (dock min den här gången) och spenderade lördagskvällen med att knarka ner andra säsongen av Heroes. 
På söndagen var det dags att återuppta det här med övningskörningen, och döm av min förvåning när det actually gick bra när jag inte har kört sen innan jul. Hade till och med i vilan lyckats ta mig över det här med att starta i backe med bara pedalerna, och det kändes otroligt bra. Dock är mitt nya stora issue att komma ihåg att hinna växla från trean till tvåan när det är dags att stissa till en schysst sväng. Känns sisådär faktiskt.
I måndags var det back to work, och efter att slutat 21 blev jag upphämtad av D och A som hade tvingat till sig att snylta på min super mario. Högg en schysst spagetti och köttfärssås och sen var det lir ett par timmar. Inte alltför fel att avsluta en måndagskväll på.
Igår kom en väldigt trött M över och käkade middag hos mig. Hade försökt anstänga mig lite och stissat till potatisklyftor och ugnsgjorda kycklingfiléer som möttes med först stor skepsis och sedan lovord om att jag faktiskt actually KAN laga mat. En riktig tjejkväll med ett par glas vin, the holiday, och en hel hög med glass, chokladsås, kolasås, daimströssel och maränger. Sedan var det hennes tur att somna i min soffa, och fick sova en timme innan jag tvingade henne att masa sig till sängen.

Idag hade jag ännu en ledig dag och drog mig actually till tre innan jag tog en seriös satsning och ställde mig i duschen. Beundrade almanackan som hamnade i brevinkastet imorse, och skrev in massvis med onödigheter som bara måste noteras. Drog sedan iväg till Uppsala med papsen och gjorde klart mercabussen innan vi pratade om allt och inget hela vägen hem till mig igen.
Så nu gör jag upp planer för morgondagen, ska framförallt plugga teori och boka körlektioner. Usch, hatar att ringa folk jag inte känner. Men wtf.

Nu behöver jag skönhetssömn, sleep tight!

Bite to break skin - Senses fail

Innan pojken kommer hem tänkte jag:

• Köpa nässpray
• Städa lägenheten säkert 4 gånger
• Haffa nya abonnemanget
• Kolla upp utbildningen jag vill gå
• Snackat med C och styrt upp körningar
• Ha tittat ännu mer på teorin
• Bojkottat våran stackars julgran
• Hittat en vit bokhylla
• Iaf ha letat efter nya gardiner till vardagsrummet
• Köpt en tunika till dom glansiga leggingsen
• Köpt en lång fin skjorta

Bara för att för en gångs skull försöka visa att jag egentligen är snäll och duktig. 
Nu vankas jordgubb och banan-smootihe, en extra macka med skinkost, apelsinpepparkakor och självklart måste jag tugga i mig en naproxen en fantastisk dag som denna. Jag hoppas att jag kan gå med rak rygg inom 2 timmar.  Några andra tips på hur man skakar av sig mensvärken from hell?

Några av höjdpunkterna i 2009:


Midsommar på en gård i Enköping - min första putmage på bild :)


Rhodos - fantastisk resa


Gaddning - så jävla nöjd

Halloween - offer, skelett, mumie, vampyr och pumpa - Galet bra fest!


Oh, presenter!


Året kom actually med hyffsad snö! Lycka!
(men det räcker nu)

Playing for keeps - Matchbook Romance

Jag är sjukligt orolig. Har haft en session med P och alla motgångar som över huvud taget kan uppstå - uppstår. Jag kan ta mig fan inte fatta hur mkt skit man måste ta, innan något kan klassas som 'bra'. Det gäller alltid att bita i det sura äpplet, men när det gäller ett helt äppelträd blir det inte lika lätt längre, och istället blir det bara mos av allting. Nu är den stora slutklämmiska frågan; ska man bestämma sig för att spara äppelmoset på burk, eller servera på en gång med pannkakor?

Jag drömde att jag fick frukost på sängen; en stor kopp rykande o'boy, blodapelsinjuice, och x antal mackor med allt som jag tyckte om...och självklart en godispåse på det. Jag kommer ihåg att jag dessutom fick en ask aladdin, fruktsallad och en krabba som jag inte blev speciellt glad över. Vaknade hungrig och inser att jag måste fixa frukost på sängen till mig själv. Då var det liksom inte lika kul längre.

Men här sitter jag med min juice och mina chocoflakers. Två skinkostmackor ligger i magen och en energidryck kommer att tas hand om på vägen till jobbet.


Jag älskar mat. Skulle lätt kunna gifta mig med det.

Ja, vad ska jag skriva? Jag försöker anstränga mig, kanske inte så ofta som kanske egentligen skulle vara nödvändigt, men jag anstränger mig ibland iaf. För jag vet hur jag vill att man ska göra mot mig. Det är lite trist bara, man är ju alltid minst två i en relation och det funkar inte om bara den ena försöker hålla jämntakt med den andra, eller försöker kuta ifatt utan att lyckas. Men den senaste tiden har det varit mkt sånt, jag blir så ledsen.

Men man kanske inte kan hålla sig på samma takt om man skulle vara på väg åt olika håll, vad vet jag.

Jag SAKNAR dig.




"...all this stuff is making me old
It's dangerous to live, I am told
This planet looks so cute but it's cold

I need someone whos good,
someone who's true
Someone who's nice,
I need someone like you
Hallelujah, my newfound lover

I couldn't go back,
and I couldn't go on
Couldn't keep track,
and I needed someone
Hallelujah, my newfound lover
Love of my life

The moment you came in to the room,
all my flowers burst into bloom.
We will meet again but how soon...?" 

På lördagen är det dags att jobba och jag får faktiskt skjuts. Får sedan dessutom hämtning och blir tagen till Kista för att bli bjuden på middag med bio (pannkakor med grädde, glass, varm nutella, banan, chokladsås och florsocker...sockerbomb nr uno och hans köttbullar med potatismos blev i slutändan mer lockande). Sedan en del rundvandring innan det var dags för paranormal activity, som var...obehaglig och okej, men väldigt under förväntan. Sedan hem och mysa. Hm, undrar var det här kom ifrån?

Kanske för att han skulle fly landet på söndagen; 2 veckor i hans favoritställe Thailand för fjärde gången på våra nästan 5 år tillsammans. Nej, jag är inte alls bitter, ensam och övergiven. Ställde upp en imponerande inköpslista på morgonen till mig själv som han genast tyckte att vi skulle införskaffa och snällt betala hälften av de 800 spännen det i slutändan skulle komma att kosta. Så efter en frukost på Wayne's coffe bar det av.
Efter maten har kommit in i kylen tog vi en tur till täby centrum, där han införskaffade säsong ett av Heroes till mig i hejdå-present.
Var måttligt road över att ta emot den.
Fick skjuts till jobbet, och nu ses vi inte förrän den 17e.

Blev hämtad av pappa efter jobbet. Han tog med mig hem och bjöd mig på middag. Somnade som en stock i soffan och blev kvar där till klockan 12. För att pappa inte skulle få somna vid ratten stannade jag kvar där, och skulle få sussa i syrran gamla rum. Jobbigt läge att jag inte fick somna förrän kanske halv 4.

En perfekt nyårsdag. Blev väckt av att pojken lekte med min gapande mun och L ringde och styrde upp en promenad ner till pizzerian för att äta frukost med B, H, S, P, F och jag. Alldeles på tok för kallt, men fruktansvärt gott med pizza och cocacola. Hela sällskapet knatade hem till oss och vips så fick vi för en gångs skull städhjälp, och våran kaotiska äckliga lägenhet blev som ny på tjugo minuter. Hivar i oss ännu mer cocacola och vissa somnar i soffan medan andra spelar det beroendeframkallande Super Mario Wii. När bara P var kvar somnar vi framför "femte elementet", vaknar efter en timme och undertecknad upptäcker att äntligen går "trollkarlen från Oz" på TV. Får titta på den i min ensamhet, och efteråt besöker vi föräldrarna för att äta middag och titta på "på spåret". Hela dagen riktigt trevlig, passade mig perfekt.

(observera våran skeva gran i bakgrunden)

• Ny telefon
• Byta abonnemang
• Nytt bankkort (äntligen)
• Starta ett konto som man kan föra in pengar på, men inte ta från
• Spara alla kvitton för att ta reda på var mina pengar tar vägen
• Ev. vara duktig och litengammal och börja pensionsspara
• Läsa tidningarna
• Körkort
• Pluggande
• Resa
• Bli nyttigare
• Laga mer mat
• Träna
• Ingen rökning eller snusning
• Använda bettskena och glasögon mer
• Lära mig åka snowboard

Jag vet att jag var skamligt otaggad inför nyårsfirandet. En rutinerad hemmafest kändes inte riktigt så lockande, i synnerhet under alla omständigheter. Hellre hade jag velat göra något helt annorlunda; dra ut på kryssning, utomlands eller till en skidbacke (och jag som inte ens kan åka skidor). Fly landet, eller iaf fly Stockholm. Dessvärre är det lite tight att komma på det några veckor innan firandet ska äga rum, så det var bara att bita ihop på nyårsaftonen.
Så självklart blev det ännu en middag med hemmaferre här i lägenheten. Tack gode Gud att jag bett om att få jobba så att jag slapp engagera mig det minsta i några förberedelser what so ever. Jag lejde en skjuts, fick göra mig iordning på 20 min och satte mig vid ett dukat bord med tio trevliga och glada människor och svullade perfekt oxfilé med potatisgratäng.

Självklart hade det stissats till uppgifter till varje middagsgäst som man skulle utöva "diskret" under middagen. Allt från att "grymta som en gris när du skrattar" (jag garvade så att jag dog) och "snacka med ljudeffekter" till "sno mat från andras tallrikar" (som undertecknad inte kan göra diskret) till att "klaga på maten". Actually helt fantastiskt roligt, speciellt efter ett gäng snaps och tranbärsdrinkar.

Efter alla satte sig tillrätta som feta grisar i sina stolar mellan huvudrätten och desserten, blev vi sällskapade av sex trevliga pers till, och då blev det genast fart med fyllebingo. Drinklekar, häftiga diskussioner, paparazzies och givande skitsnack ledde kvällen över förväntan, och helt plötsligt var klockan några minuter i tolv och det var dags att knata ut i kylan och smälla raketer och hiva i sig en halv Asti Cinzano Martini. Vid tolvslaget kom resten av packet med ytterligare åtta trevliga till, och efter att alla hade pussats och kramats nästan till körtelfeber, var året äntligen slut.

Självklart ledde också det ena till det andra och någonstans mitt i natten blev det för mkt alkohol och skitsnack och slutade med snedtändning, slagsmål, hiss-kurragömma, ensam trapphusmaraton och telefonjakt. Precis sånt som hör till ett nyårsfirande.

Ingen spydde för en gångs skull iaf.

Gott nytt år!

Det har varit ett jobbigt år. Bland alla rutiner och skratt har jag varit oerhört bitter, bråkat så mkt mer med människor som står mig varmt om hjärtat, sett familjen täras, rökt mkt mer än vad jag borde, blivit beroende av energidrycker för att kirra vardagen, och hade t o m ett riktigt svagt moment då jag införskaffade min allra första snusdosa. Skiter fullständigt i vad folk tycker om det, alla har dessvärre olika sätt att deala med saker. Jag är väl medveten om att jag kanske inte är den bästa tjejen, men viss förståelse borde jag ta mig fan få.

Glada stunder som en del utekvällar, resan till Rhodos, tatueringsmässan som dalade ut i en tokig kväll på café opera, mina gaddningar och halloween är några exempel som verkligen stod ut och lyckades komma med tillfällig kompensation. Jag har även kommit till en viss insikt om vilka man kan snacka med, vilka som kommer när det passar och vilka som fortfarande tycker om mig för den jag är, även när jag kanske har uppträtt som en gnu.
Framförallt har jag äntligen fattat varför man säger "gott slut" vid nyår, och innebörden av "fint som snus".

Så jag vill bara att det här året ska ta slut, så att jag får en känsla av att börja om på nytt ist för att gräma mig över saker jag måste ta tag i eller sluta med genom att stirra upp i taket under nattliga ångestdrabbade timmar. Almanackan är beställd och diverse planering för året surrar i mitt stackars fantasifulla huvud.
Man kan inte riktigt säga att jag har alla mina 20 nyårslöften längre, det slutar alltid bara med att dom ligger och trycker och sätter press på mig och jag slutar som apatiskt takstirrare. Jag tänkte helt sonika satsa mer på att le och vara glad, och äntligen ge mig en chans att hitta just mig. Måste försöka fokusera och ta tag i allt jag har pratat om, allt jag inte har haft motivation till, allt som bara har känts jobbigt och som jag har lagt på is tills jag har hittat viljan att kirra biffen. Inga nyårslöften här inte, har bara en hel del måsten som ligger och väntar.

Spännande.