Bambi

Ja, ibland är arbetsdagarna långsamma, sletna, värdelösa och kaotiska. Helt out of line. Men hur jävlig dagen än kan vara, kan det alltid dyka upp något som får en på glatt humör igen, alltifrån en komplimang, en trevlig kund, pepp, eller något konstigt som vi för tillfället råkar sälja (typ ett countrysjungande får). Fast  nu va det tomaterna som lyckades pensla på ett flin och ett gapskratt i mitt trött och osminkade ansikte. Underbart.

A touch of Paradise - John Farnham

Love it när det (vid få tillfällen) syns att jag och tjejerna tar stort ansvar över valet av arbetsbyxor då vi upptäcker att en har hål i jeansen där bak, en har där fram och den tredje har inget skärp och visar halva härligheten när hon böjer sig fram. "Den kvinnliga versionen av rörmokare" som A sa. Tokcharmigt.


Revolution, Baby - Sonic Syndicate

Hade en fantastisk dag i lördags. Pojken vaknade tidigare än vad jag trodde, och vi begav oss till centrum för att fika. Wayne's scones med cream cheese är helt underbart tillsammans med en kalasstor kolacookie och en perfekt latte med vit choklad, samtidigt som man tittade ut över antikrundan som hade kommit till Väsby på besök. Tog sedan en sväng på jakt efter en morsdag-present, och gjorde ett tappert försök till att hitta ett par röda jeans, men dessvärre utan givande resultat. Skulle hämta upp hunden runt ett, och sedan bestod resten av dagen med mys, bus och film <3

Hade såklart i vanlig ordning nollkoll på kvällsaktiviteten, men den slutade med att ta bilen till A, hooka med hennes kompisar J&H, dricka öl och vin tittandes på Champions League och - tegel. Hade inte satt min fot på Tegel på över ett år, så visste inte riktigt vad jag egentligen hade att förvänta mig över att åter igen tegla, men med trevligt sällskap är ju allt roligt, right? Träffade mina favoritkillkompisar, träffade några gamla, dansade hela kvällen och kände mig som en cougar där jag tittade ut över resterande folk, precis vad jag trodde att jag skulle göra. Bojkottade den egentligen obligatoriska kebaben efteråt, och avslutade ist kvällen med en charmig och pratglad taxichaufför. Nu ligger jag uppvaknad i sängen, min fot är vrickad, bilnycklarna är borta och jag håller på att våndas även över den stora rödvinsfläcken jag upptäckte på mitt favoritlinne. Med andra ord är tegelkvällar precis som vanligt, och inget jag riktigt har saknat. Been there done that, got the picture and have the t-shirt.

Men ja - kvällen var ändå riktigt okej <3



(Att söndagen gick åt till att halta runt på kryckor hör gentligen inte hit)

Mitt hjärta blöder - Veronica Maggio

Alltså, det känns lite fail att vakna kvart i nio på min lediga lördag efter en *pip*ig vecka på jobbet - även om det betyder att jag har haft fyra timmars sovmorgon. Så jag spenderar den tillsammans med en kalasfrukost, Leonard, Sheldon och kaninen och myser under filtar i väntan på sällskap. Känns numer som att det här kan bli en så jävla bra dag!


Most people are about as happy as they make up their minds to be.
Winnie the Pooh

Okay, I feel better now -AFI 

Ja, jag är kaos. Jag har nog mer eller mindre alltid varit kaos. Och jag kommer troligtvis tveklöst alltid vara kaos. That's just how I role, och för tillfället är det bara att deala.

"...you make me crazy and you know it
you love to play in the back of my mind
teasing me with happy thoughts
i wish i could rewind
just to replay and imagine i could feel
that my heart did beat with yours
bring my fantasies to life
and find whats worth crying for
but as far as it is, i'm just addicted
you've hooked yourself up in my head
try shake off this insanity
but i'm poisoned with words you have said
so here i am lonely
while you're chewing on my brain
my imaginary stage is still just a game
but it will never again act the same..."

Idiot boy - the Wannadies

När hela världen står utanför gå på repeat. Det är min, egentligen inte riktigt nya men ändå nya, favoritlåt. Högsta volym med nervevade rutor på motorvägen, håret flyger åt alla möjliga håll och kanter, tuggar kexchoklad med blåbär som färdkost, har trevligt sällskap, solglasögonen på och värmen är sannslös - ja, just nu är det då jag mår som allra bäst. Det är kärlek till livet.

20 hetaste på min stereo just nu:

När hela världen står utanför - Jumper
Tapetklister - Jumper
Den här vägen - Jumper
Om du var här - Kent
Dom andra - Kent
Musik nonstop - Kent
Stoppa mig juni - Kent
Gravitation - Kent
Jag kommer - Veronika Maggio
Mitt hjärta blöder - Veronika Maggio
Om och om igen - Pelle Ahlmgren
Här kommer alla känslorna - Per Gessle
Kung av sand - Gyllene tider
(hon vill ha) puls - Gyllene tider
Bakom mina solglasögon - Docenterna
Förlåt att jag aldrig sagt fölåt - Daniel Adams-Ray
Dum av dig - Daniel Adams-Ray
Gryningspyromanen - Daniel Adams-Ray
Från och med du - Oskar Linnros
25 - Oskar Linnros

Jag har en tankeställare; om jag nu trycker i mig hu mkt onyttigt som helst i förhoppning om att gå upp ett gäng kilo, men att det liksom vill sig inte, borde det då inte funka om man gjorde det motsatta? Trycka i sig så mkt nyttigheter som möjligt? I vilket fall som helst borde det abolut prövas, och efter amatörträningen i morse stod det havreknäcke med skinka, proviva och en skål med youghurt och äppelbitar på menyn. Inte för att jag blev mätt över huvud taget, men det kanske är steget i rätt riktning? Även om jag, mitt i alla tankar om nyttigheter, tryckte i mig en älskvärd chokladkaka med nonstop efteråt.

Hungry heart - Bruce Springsteen

Okej, nu måste jag verkligen sätta igång. Det här är Så inte roligt längre. Jag har för 511:e gången påbörjat amatörträningen på mornarna, och har nu fastnat i den eviga frågan; hur i hela helvetet gör man mer när man vill gå UPP i vikt? I varenda tidning kan jag läsa sida efter sida med dieter i mängder och folk som loosar 20 kg på baara 3 månader. Men vi andra då? Vi beniga satar med synligt bröstben och ustickande höfter som äter som gnuer och trycker i oss mat dagarna i ända, vad är vårt alternativ när vi hämmas av, exempelvis i undertecknads fall, en killer-ämnesomsättning? God, Anna Skipper, where are you?

Målet är att gaina sisådär 6 kg, helst på baara 3 månader. Kan nån snälla tala om för mig hur man gör?

?

Vårmys vid Rösjön med älskade A <3









tack för att du är du!















The beauty of falling down - Alpha Rev

Min för en gångs skull lediga helg har gått åt till att inte göra något vettigt what so ever. Fredagsmyset bestod av en katastrofalt dålig film (med tanke på att jag inte ens kommer ihåg vad den heter) och skedliggande i soffan, lördagen var det grillning med familjen och schlagertittande, och söndagen spenderades med the big bang theory och pizzasvullande med pojken (närmare bestämt 2 pizzor i denna lilla mage) och amatörmanikyr för mina stackars ugnsförstörda naglar. Helt okej ändå, var inte riktigt in the mood och det kändes som ett bra val att inte ta vara på helgen till något annat. Siktar in mig på mina få kommande lediga dagar ist och fyller min to-do-list med eventuellt lite vettigare saker att göra och människor att träffa. 

Oh! Jag har btw införskaffat de bästa conversen! I love I love I love! Dessa skor är de mest fantastiska, jag skulle vilja ha ett par i nästan varje färg! Just de här var mörkblåa och helt adorable att bara titta på, då de var 'first stars', hade mjuk sula och var i storlek 17. Men den kommande systersonen ska självklart ha det allra bästa, så är det bara.

Watch over you - Alter Bridge

Ibland känns det som att det är jag mot världen. Du vet, när en vanlig dålig halvtkatastrofaldag fylld av idioter och allmänna fel blir till veckor av kaos, rikspuckon, tankspriddhet och allt helt åt helvete. Vaknar jag inte fö tidigt är det för sent, har jag bråttom till jobbet hamnar jag i traktortrafik (blir lätt så när det ska byggas grusrondeller i bushen), glömmer jag inte det ena är det det andra, gör jag något möts jag bara av kritik som säkert egentligen är menat att få mig att bli bättre och egentligen inget illa menat, men som är sjukligt påfrestande när det är det enda man får höra, har inte slutat enligt schemat de senaste tre veckorna, och om inte det dessutom skulle vara nog med att folk hade så fantstiskt många krav och förväntningar att lägga på mina skeva beniga axlar och ger mig dåligt samvete över att jag kanske inte är som jag egentligen ska vara, så får man även översvämning i badrummet. "Vardagstrassel" är ett mkt bra ord som summerar min tillvaro just nu, förutsatt att man höjer upp själva känslan av ordet med ca 200. Det känns liksom som att jag borde ha somnat för väldigt länge sedan och fortfarande inte ska ha vaknat. Hittat en gömd resetknapp någonstans på min kropp och det tar alldeles för lång tid att starta om mig.

Så jag ger upp.

Faktiskt. Jag ger upp. Ska 'trassel' fortsätta vara en del av min tillvaro, så får jag ta mig fan lära mig att leva med det. Orka kämpa emot något som uppenbarligen har kommit för att stanna, även om det nyper mig surt i näsan varje gång jag vaknar. Det har aldrig spelat någon roll hur många motgångar som har hänt på en och samma gång, utan jag har ändå alltid hittat sätt att låta det vara, le hjärtligt och brista ut i asgarv och fortsätta bli hög på underbara människor som får mitt hjärta att slå. Skam vore det om tankspriddhet och konstant dålig tajming skulle få en person som mig på fall, det går jag ta mig fan inte med på. Så enkelt är det.

"...turnaround, every now and then I get a little bit lonely
and you're never coming around
turnaround, every now and then I get a little bit tired
of listening to the sound of my tears
turnaround, every now and then I get a little bit nervous
that the best of all the years have gone by
turnaround, every now and then I get a little bit terrified
and then I see the look in your eyes
turnaround bright eyes, every now and then I fall apart
turnaround bright eyes, Every now and then I fall apart..."

Total eclipse of my heart - Bonnie Tyler

Vardagsmys med en nypa twist är när man kommer hem efter en heldag på jobbet, nybränd och övertrött, och finner pojken sugen på trädårdsarbete. Han börjar kratta löv och tänder en eld på uppfarten, medan jag lagar en barnsligt god middag bestående av makaroner och köttbullar och vi sätter oss på altanen, planerar för tomten och luktar på våren.

Trädgårdsfest nästa?

Lovely day - Bill Withers

Såå i lördags var det fest. Efter att ha firat A i 30årsyran var det dags att ta bilen till Täby och fira Bs 25årsdag genom en överraskningsfest som J hade varit så gullig och fixat. En galet trevlig kväll med smörgåstårta, riktigt roligt sällskap, mkt sväng på de lurviga, komplimanger och inte minsta tillstymmelse till issues what so ever. Höll igång till fyra femsnåret innan man högg en taxi tillbaka till Väsby och fick en full och söt pojke på tråden, desperat efter sitt bank- och körkort som var på vift. Runt halv sex sex får man äntligen slumra in ett par timmar innan man tar bussen (! undrar hur jag har klarat mig utan körkort så länge?) till jobbet kl. 11. Kändes extremt stabilt (eller ofördelaktigt som chefen säger) att jobba dessa 8 stressartade timmar bakis och trött, men det fick gå som det gick. Kunde trots allt ha gått värre (peppar peppar i efterskott).

Destinaion anywhere - Bon jovi

Hela kroppen värker. Den förut stukade handleden är fortfarande lite lätt trasig, knäna börjar spöka, axlar och rygg nämner jag knappt och fötterna vill så icke vara med i världen längre. De senaste två veckorna har jag andats stress coch prestationsångest och nu, på något höger, verkar jag på något konstig sätt ha fått rutinen på plats. Något sånär iaf, det tar sig sakta men säkert. Och mellan bake offen, färskhetskontroller för kyl & frukt, samt organisering av frysrum har man lyckats vara kassalärare åt två nya astrevliga tjejer. OM vi hade employee of the month skulle jag lätt vinna med hästlängder - och om jag inte skulle bli det skulle jag nita ihop hela bunten med en bananbåt.

Falls apart - Thousand foot krutch

Okej, nu har jag varit hemma cirkus en vecka, och har inte haft en ledig stund. Ett flertal sjuka på jobbet, och jag har vickat för två med egna olika ansvarsområden, inklusiv att lyckas spela mig själv. Jag har en sinnes pain i hela kroppen, brännsår, säkert snudd på magsår (iaf var jag övertygad om att jag hade fått det inatt när jag vaknade mitt i natten, ändå utmattad och med illamående och magknip), frukten låg helt fel och idag hade jag t o m sönder ugnsluckan. För att inte tala om att få hela brödskåpet över mig, och får ett jack i ryggen samt en skadad handled, vilket känns riktigt fantastiskt tillsammans med en liter drypande ironi. Tur är det att stackars T kommer tillbaka imorgon, och förhör mig på mina stundtals nya rutiner. Om några veckor tar hon semester, och undertecknad ska försöka se till att läget är på topp. Don't kill the substitute!

            
   

City of Devils - Yellowcard

Ångest. Det hatar jag mest med varje semester, ångesten över att tvingas återgå till det "normala" rutinerade 'livet' och ta itu med allt jobbigt som hänger över en. I synnerhet här i Frankrike, om inte Han fanns skulle jag tveklöst flytta hit, kanske plugga fransk turism och bara vara. Trivs så jäkla bra här nere, det är en känsla jag inte kan klä i ord på annat sätt än att jag mår så fruktansvärt jävla bra. Om man då bortser från de sista ångestladdade timmarna innan man sitter på planet hem och våndas över att exempelvis ta sig till jobbet imorgon. Jag vill inte. Alls. Gaah, ångest, illvilja och magont. "Won't you just lie here with me and just forget the world?".

Slow down - The academy is...

Jag finner på riktigt inga ord. Den är så fantastisk.

Center of attention - Mayday parade

Alltså, jag tycker att det är lite roligt.
Det finns en fin restaurang i Gamla stan som heter "Chez Freddy" som har väldigt fint kött, och undertecknad har suktat efter en blodig entrecôte hela veckan. Så igår när fredagsmys stod på schemat gick vi alltså ner i den perfkt ljumma kvällen till restaurangen, och den trevliga hovmästaren placerade oss i ett mysigt hörn på uteserveringen. Och beställningen? Föräldrarna tiffade till sig varsin pastis, en flarra rött och varsin medium ryggbiff. Och lilla dottern? Kunde inte vara sämre och beställde en martini (vilket jag upptäckte att jag har underskattat rejält), tillsammans med en very very very rare entrecôte (vilket jag lärde mig kallades numera "modern rare", och betyder att köttet typ är blått) tillsammans med en stor stark. Hovmästaren gapade, flinade till och undrade om jag ville sitta vid ett eget bord eftersom jag måste vara kidnappad som har föräldrar som har beställt en lite lätt mjäkigare meny. Och ryktet verkade sprida sig bland personalen, för efter en kort stund kom en servitör med drickat, och la en leende kommentar om mitt manliga dryckesval (oh la la). Sedan ännu en annan servitör som kom med maten och yttrade med lite road ton "and a raw beef for the little lady", som var perfekt vändstekt. Jag vet att det är servitörernas jobb att fråga om maten smakar bra, men när dom står en bit bort för att titta på när jag tar den första tuggan, och jag får försäkra dom ett flertal gånger under kvällen att det actually var precis som jag ville ha det, var lite faschinerande.

Och jag tycker att det är lite roligt att folk reagerar ibland. Jag tycker det är kul att se att dom dubbelkollar både en och två gånger innan dom fattar att jag är seriös. Things maybe aren't always what they look like, helt enkelt?

Friday I'm in love - The cure

We're an outkast from Eden's gate with no regrets.