Bambi

Bryan Adams. I love. Det var han som fick upp mina öron för rock när jag gick på mellanstadiet. Och jag kan fortfarande inte få nog av Summer of 69, Open Road, Can't stop this thing we started, Run to you och i stort sett alla andra. Upptäckte att Han spelade på grönan igår, och då pojken inte är lika hajpad på honom som jag, lyckades jag flirta med mig T &M från jobbet till en spontantripp till staden. På spårvagnen dit får konduktören nys om att domhar stängt Gröna Lund, vilket är omringad av sisådär 6000 pers som vill se Bryan Adams lika mkt som jag. Men vi tänkte "Mat?" och satte oss bakom Stekarnas för att försöka få beställa varsin pastarätt. Men då alla fem serviöterna var väldigt mkt ofördelaktiga och väldigt upptagna med att stå och inte göra någonting ist för att ens ta emot en beställning gav vi upp, och hoppade in på Hamburgarstället Big Shark. Jag tror att personalen där var förprogrammerade att säga högst 5 ord (T; har ni dippsåser? Personal; Ja.) och hävdade att dom inte hade Coca Cola light när dom har hur många burkar som helst synliga i kylen. Vi har nog aldrig blivit så faschinerade. Hur som helst, en timme efter att konserten hade människor börjat tröttna på att vänta, och vi såg vår chans att glida in och hugga den sista kvarten av denna underbara spelning.  

       

Den här kvällen har jag svårt att klä i ord, då vi skrattade ta mig fan hela kvällen och allt bara ville gå emot oss. Helt jävla fantastisk, och det var länge sen min mage fick ett sånt träningspass. Drog i snöret och vann såpbubblor som vi kund irritera massa folk med, köpte en slush (självklart med blåbärssmak) av Stekarna som kallade mig Prinsessa, och tvinga Hönsmamman T att fixa en SMSbiljett åt mig eftersom min mobil dog och fortfarande inte vill vakna.

Straight from the heart - Bryan Adams