Just keep swimming
Ibland är jag ruskigt jävla värdelös på att skriva saker, berätta om saker eller över huvud taget tänka på saker. Istället försöker jag fortsätta leva i min bubbla av febrilt försökande av positivitet, och skjuta allt jobbigt åt sidan. Och man kan ju tycka att det inte är speciellt hemskt med det, jag menar, är en positiv person, och alla blir väl gladare av att leende lyckas ta sig igenom tuffa sitser. Men vissa gånger, vid helt fel tillfällen, känns det som att jag får hjärtklappning, och inte pga den vanliga anledningen, utan mer djupgående anledningar som vid ett fåtal tillfällen kan speglas i min älskade bubbla och ge en skymt av verkligheten. Dom gångerna när jag inte får grepp om situationen, när jag vill kräkas över livet och bara försvinna tills jag kommer fram till något vettigt och något riktigt. Någon sanning i det hela. Dom gångerna försöker jag förgäves fly undan, och hoppas att jag undermedvetet hittar rätt iaf.
Eller så kanske hjärtklappningen beror på alla energidryckas jag har hivat i mig den senaste tiden, vad vet jag.
