Amazing
Det är ta mig fan hela jävla amazing. Vad är det jag försöker sträva efter egentligen? Något som absolut inte kommer att hända under några som helst omständigheter? Är det värt det? Jag menar, på riktigt? Allt det här som inte finns, men som man outtröttligt hoppas existerar någonstans gör en egentligen olycklig utan att man vill, eller över huvud taget vågar, erkänna det. Jag bönar, jag ber, jag skriker, jag grinar, jag diskuterar, jag bråkar, jag hotar, jag slår sönder saker, jag slutar bry mig och jag slutar äta. Till vilket pris då? Till vilken fantasi försöker jag gång på gång att rymma till? "My happy place"? Helt jävla amazing.
"...and now I can't believe, you let this happen to me
and I can't believe, they put these daggers through me
and I can't believe
you didn't come and save me from my pain.."
I can't believe - Stone Sour
tack för idag, baby! var väldans trevligt, med pizza och skitsnack :) synd att the tattoo inte blev av, men håller tummarna och tår för nästa vecka :) btw, bara ringa eller nått om du vill. kraaaam
