Don't call

Det börjar med att någon har släppt kaninen lös i hela lägenheten i fredags, och på natten hittar man sin mobilladdare tuggad i bitar. Inte så jävla kul att gå tillbaka till min värdelösa telefon som stänger av sig lite hur den vill, men förhoppningsvis funkar ett tag till. Så man talar om att om nu haren ska vara lös i hela lägenheten, kan man ju iaf stänga dörrarna så hon inte kommer in i varken sovrum eller datarum. Och det verkar vara okej. Tills igår natt. Då har någon 'glömt' att stänga sovrumsdörren och vips, så har jag ingen mobilladdare till den telefonen heller. Jag är så jävla lycklig just nu. Bara för att du tycker att jag behöver en ny mobil känner inte jag att jag har råd med det förrän om tre månader då soffan är helt avbetald. God, jag är så fruktansvärt irriterad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0