Show me the worth

Igår var en riktigt mysig kväll faktiskt. Helt fantastiskt att det kan uppstå såna när man minst anar det. Blev faktiskt skjutsad till mitt äckliga jobb runt kvart i sex på morgonen (tack älskling!), för att slita sönder alla mina muskler med att plocka pallar i 5 timmar, vilket är ett vedervärdigt sätt att börja dagen på. Var dessutom tvungen att jobba över 3 timmar för puckot inte kan skapa descent scheman...och självklart dog den nya telefonen. Tänkte egentligen ta mig till föräldrarna för att hälsa på ett tag, men nej, ist blev det en värdelös tvåtimmars tripp till täby centrum i min ensamhet innan jag tog bussen hela vägen hem. Blev hämtad där för att ta en sväng förbi Siba innan vi skulle handla lite mat, där han drog till med en ny C905 (som jag tror dom t o m glömde ta betalt för). Satsade också på sällskapsspelet "När & Fjärran", och handlade vidare. Kom hem, och medan han stekte pannkakor (det går inte att vända dessa degiga frisbeen hur mkt jag än försöker) kirrade jag fram spelet, och så satt vi där hela kvällen - åt massa gott och spelade spel tillsammans. En riktigt enkel grej, men ändå något av det mysigaste på länge. Du är ta mig fan bra fin alltså.

What it takes - Aerosmith


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0