Thorns
Dear God vad man kan bli irriterad när bloggen fuckar sig och vips så är all bullshit man skrivit ner bara poff, borta! "skitblogg" muttrar man lite och skriver vidare det som man tror sig komma ihåg att man skrev. Hur som helst.
Idag är iaf en sådan dag som man bara inte vill ta sig upp. Tvingade mig att somna om fyra gånger innan jag fick arslet ur sängen och svepte in mig i mjukiskläder. Har spenderat de senaste två timmarna med att fundera på vad jag är sugen på att tugga i mig till frukost en värdelös dag som denna. Inte för att matlusten existerar, men något måste man ju trycka i sig för att tuttarna inte ska bli ännu mindre. No one is perfect, we all do dumb mistakes.
Den här veckan har bara gått, känns inte som att den knappt har funnits. Ett par dagar och kvällar har gått åt till att få små nostalgiska kickar och förtjusta utrop över gamla leksaker och barndomsminnen, nu när man äntligen har försökt ta tag i det här med uppresning av skit hemma hos föräldrarna. Jag är en sån som har sparat allt och lite till, och å ena sidan vill jag fortsätta spara allt och lite till, för man skulle säkert sakna det om man visste att de inte fanns kvar, Men å andra sidan vill jag bara göra mig av med allt, för egentligen, när kommer jag att leka med skogsfamiljerna, titta på hockeybilder och kela med alla hundra gosedjur igen? Precis, det är inte så troligt, även för en sådan barnslig brutta som jag...men sparar allt för säkerhets skull, nu när det inte finns några descent toys för dagens barn, som inte är barn utan små vuxna. Det är nästan förbjudet att få vara barn nu för tiden, kan man inte alfabetet innan man kan gå och multiplikationstabellerna på dagis blir man väl antagligen mobbad och satt i särklass när man börjar skolan. Galet, jag kommer aldrig förstå det där, och jag skulle kunna hålla på forever med att spy galla över den tragiska utvecklingen.
Men jag ska inte nagga om det.
Hur som helst. Jobbade med föräldrarna igår. Tog en räd till Knivsta och trampade in på brandförsvaret där pojkarna spelade pingis i garaget och blev måtligt förtjusta över att vi kom och störde. Det gjordes som alltid ett bra jobb, även om det faktiskt tog fyra timmar och krävde sex plåster, förstörda naglar och nagelband och massvis med choklad.
Tog en tripp till syster med donkenmat när vi begav oss därifrån, och sedan var det bara att komma hem, gnugga nötterna och kasta sig i sängen.
Och nu sitter man här.
Dagen lär väl vara tvungen att spenderas med alla förrådsutrymmen vi har för att bli klara med utrensningen någon gång. Känns också som att det är en bra dag att actually kapa navelsträngen som man tydligen säger, och ta tag i allt som man har skjutit på alldeles för länge (får se om inte något roligare kommer emellan bara).
Dags att bestämma semester. Gud vad jobbigt.
Every rose has its thorn - Poison
Idag är iaf en sådan dag som man bara inte vill ta sig upp. Tvingade mig att somna om fyra gånger innan jag fick arslet ur sängen och svepte in mig i mjukiskläder. Har spenderat de senaste två timmarna med att fundera på vad jag är sugen på att tugga i mig till frukost en värdelös dag som denna. Inte för att matlusten existerar, men något måste man ju trycka i sig för att tuttarna inte ska bli ännu mindre. No one is perfect, we all do dumb mistakes.
Den här veckan har bara gått, känns inte som att den knappt har funnits. Ett par dagar och kvällar har gått åt till att få små nostalgiska kickar och förtjusta utrop över gamla leksaker och barndomsminnen, nu när man äntligen har försökt ta tag i det här med uppresning av skit hemma hos föräldrarna. Jag är en sån som har sparat allt och lite till, och å ena sidan vill jag fortsätta spara allt och lite till, för man skulle säkert sakna det om man visste att de inte fanns kvar, Men å andra sidan vill jag bara göra mig av med allt, för egentligen, när kommer jag att leka med skogsfamiljerna, titta på hockeybilder och kela med alla hundra gosedjur igen? Precis, det är inte så troligt, även för en sådan barnslig brutta som jag...men sparar allt för säkerhets skull, nu när det inte finns några descent toys för dagens barn, som inte är barn utan små vuxna. Det är nästan förbjudet att få vara barn nu för tiden, kan man inte alfabetet innan man kan gå och multiplikationstabellerna på dagis blir man väl antagligen mobbad och satt i särklass när man börjar skolan. Galet, jag kommer aldrig förstå det där, och jag skulle kunna hålla på forever med att spy galla över den tragiska utvecklingen.
Men jag ska inte nagga om det.
Hur som helst. Jobbade med föräldrarna igår. Tog en räd till Knivsta och trampade in på brandförsvaret där pojkarna spelade pingis i garaget och blev måtligt förtjusta över att vi kom och störde. Det gjordes som alltid ett bra jobb, även om det faktiskt tog fyra timmar och krävde sex plåster, förstörda naglar och nagelband och massvis med choklad.
Tog en tripp till syster med donkenmat när vi begav oss därifrån, och sedan var det bara att komma hem, gnugga nötterna och kasta sig i sängen.
Och nu sitter man här.
Dagen lär väl vara tvungen att spenderas med alla förrådsutrymmen vi har för att bli klara med utrensningen någon gång. Känns också som att det är en bra dag att actually kapa navelsträngen som man tydligen säger, och ta tag i allt som man har skjutit på alldeles för länge (får se om inte något roligare kommer emellan bara).
Dags att bestämma semester. Gud vad jobbigt.
Every rose has its thorn - Poison
Kommentarer
Trackback
