Bambi

Jag bloggar inte för att få uppmärksamhet. Eller kommentarer. Jag bloggar inte för att försöka förändra världen eller pränta in mina åsikter i era huvuden. Jag bloggar sannerligen inte för att jag vill att alla ska läsa om vad jag tycker, tänker och känner. Det är ren bonus.

Jag bloggar för att jag ibland tänker för mkt, för långt, för analytiskt, och då är det skönt att ha ett eget place att få ut allt som pågår i min alldeles för lilla hjärna. Ibland vet jag inte vem jag är, eller vem jag vill vara. Så jag skriver listor om vad jag ska ändra på, hur jag ska göra för att skapa en arslet-ur-vagnen-gen och blir den jag är. Ibland känner jag mig bara helt lost, och då är det här ett relativt bra sätt att spara in på terapikostnader, använda min amatörmässiga vardagspsykologi och diskutera med mig själv. Ibland vill jag bara skriva, och det känns skönt att ha ett eget ställe som har användning för min ordspya.

Missförstå mig inte, jag är lycklig. Jag har allt...förutom 54 miljoner som skulle kunna ge mig lite till.