Men ändå
Det låter faktiskt inte helt fel med att vara själv en hel fredagskväll. I teorin låter det riktigt jävla bra att ligga ensam i soffan och inte bry sig ett skit om allt runtom. En kväll någon gång ibland känns det faktiskt tillåtet att bara få vara. Nackdelen är att det är så i dom första två timmarna, sedan kommer ångesten över att man kunde ha gjort något roligt, något vettigt, något vafansomhelst. Man lyssnar på musik och börjar tänka för mkt, ist för att öppna den där flaskan med vin som ligger och väntar på en i kylen. Usch. Det är jobbigt att vara ensam hemma också. Man har ingen att terrorisera. Eller krama. Eller bråka med. Tacka vet jag att E och U hänger på msn så man får snacka av sig lite iaf. Jag kanske egentligen inte alls skulle vara så jättesocial om någon var här med mig. Jag kanske egentligen är alldeles för trött för det när allt kommer omkring. Egentligen. Men huvudet fylls ändå med orden "men ändå..."
White trash beautiful - Everlast
